fredag 8 december 2017

Classroom Screen - visuellt stöd för klassrumsaktiviteter

Classroom Screen är ett väldigt enkelt verktyg för att synliggöra klassrumsaktiviteter. Det är en webbsida som du visar via en projektor eller smartboard. Du kan snabbt och enkelt lägga upp information om grupparbete, en stoppklocka som visar hur mycket tid som är kvar för aktiviteten, visuella symboler för tystnad, grupparbete, pararbete osv, QR-koder till webbsidor som ska användas av klassen samt rittavlor, textrutor och även trafikljus som kan ändras för att visa när t ex ljudnivån är för hög. Du kan också välja bland 38 språk och välja lämplig bakgrundsbild.

Det går inte att spara din layout till nästa gång men verktyget är så enkelt att du kan snabbt ta fram precis det du behöver till varje lektion. Classroom Screen fungerar bäst i webbläsaren Chrome.

Här kommer en kort film som visar hur du kommer igång.

torsdag 7 december 2017

Effektivare webbinarier


Hur kan vi skapa mer interaktiva webbinarier och hur kan vi omvandla ett webbinarium till en community som fortsätter diskussionen långt efter webbsändningen? Det var utgångspunkten för ett internationellt projekt, Effective webinars, som jag deltog i för ett par år sedan tillsammans med kollegor från Norge, Danmark, Island och Österrike. Vi testade många sorters webbinarier under två år i samarbete med utvalda externa partners från både utbildningsområdet och näringslivet. Erfarenheter från projektet har nu samlats i en ny artikel i tidskriften European Journal of Open, Distance and E-learning, Webinars as active learning arenas.

- Denna artikel, med utgångspunkt i erfarenheter från ett nordiskt projekt som löpte från 2014 till 2016, presenterar ett brett sortiment aktiviteter, verktyg och metoder som kan främja engagemanget hos webbinariedeltagare. Artikeln fokuserar speciellt på metoder avsedda att fördjupa diskussionen och förlänga den bortom det synkrona webbinariets fasta tidsramar. Ett framgångsrikt webbinarium kan även utmynna i en gemensam praktik, och vi undersöker här ett antal verktyg och metoder som stödjer en sådan process.

onsdag 6 december 2017

Internationell konferens om det hållbara universitetet


KTH i Stockholm kommer att vara värd för en internationell konferens om hållbarhet inom högre utbildning, International Sustainable Campus Network, ISCN2018, 11-13 juni 2018. Konferensen handlar om hur vi kan skapa hållbara lärmiljöer, processer och byggnader på campus samt hållbar ledarskap. Årets konferens kommer att öppnas för externa deltagare genom flera kollaborativa aktiviteter enligt principen crowdsourcing (storskalig idésamling via nätet).

- Higher Education Institutions have a unique role and responsibility for the future and for driving the development of a sustainable society. HEI’s are charged with the task of fostering sustainability in the leaders of tomorrow, developing solutions and methods to address a sustainable future and ensuring that we contribute knowledge to society. HEI’s must also ensure that our everyday operations and practices are consistent with a sustainable future and we work to holistically integrate sustainability into mission of the university and our daily tasks.

måndag 4 december 2017

Digital hållbarhet viktig för framtidens forskning


Det finns hållbarhetsfrågor även inom den digitala världen. Vad händer med forskningsdata, artiklar, rapporter mm som lagras på utdöende format och gamla medier? Risken finns att allt försvinner när inga datorer kan längre läsa filerna längre. En ny artikel från brittiska JISC, Threat to researchers’ data prompts “at risk” register of endangered digital species, beskriver flera initiativ som försöker bevara viktigt forskningsmaterial genom att överföra det till nya lagringsformat. Bland annat finns Digital Preservation Coalition, som har tagit fram en riskklassificering av olika medier och format, The 'Bit List' of Digitally Endangered Species, ungefär som man klassificerar hotade djurarter. Även open access tidskrifter som har slutat publicera ingår i denna lista över hotade arter eftersom risken finns att webbplatsen en dag bara försvinner.

- In terms of research material, the list identifies open access journals, original research data, fishbase.org, and PhD data as examples that it deems “critically endangered” among the academic community. If data is lost, researchers’ conclusions could be hard to reproduce and prove, and the data will be unable to be reused by others. This may in turn impact the likelihood of securing funding for future research in line with policy requirements.

Hur jobbar vi med detta i Sverige? Skriv en kommentar om du vet mer.

söndag 3 december 2017

Svensk dysleximetod vinner nordiskt pris

Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech IndustrySwedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.

De andra nominerade i tävlingen var följande:
  • Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför. 
  • Matematikfessor (Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
  • Kara Connect (Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare. 
  • Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration. 
Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.

torsdag 30 november 2017

Öppna kontorslandskap främjar inte kreativitet

CC0 Public domain by Marc Mueller on Pexels
Debatten om kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor fortsätter. Vid många universitet införs sådana miljöer för att främja kreativitet, lyfta fram kollaboration och öka flexibiliteten men en artikel i Vetenskapsrådets nättidning, Curie, Öppna landskap – inget som gynnar kreativiteten, ifrågasätter trenden, i synnerhet när det gäller forskare.

Artikeln har länkar till flera forskningsartiklar som pekar på flera faror med öppna kontor. En studie vid Malmö Högskola (Vad händer med arbetsmiljön när man inför aktivitetsbaserade kontor inom akademin? Hanne Berthelsen, Tuija Muhonen och Susanna Toivanen) visar bland annat följande effekter: störningseffekter, fler arbetar hemifrån, ökad sjukfrånvaro, minskad social gemenskap och minskad arbetstillfredsställelse. I artikeln intervjuas flera forskare som har både studerat fenomenet och har egen erfarenhet. De menar att det finns klara fördelar för dem som arbetar i täta team och jobbar väldigt kollaborativt. Men för forskare verkar det finnas få fördelar. Det är väldigt svårt att jobba med känsligt material eller ta känsliga telefonsamtal i ett öppet kontor. Enligt Eva Hoff (institutionen för psykologi vid Lunds universitet):

- Problemet är att vi inte har kontroll över vilken kommunikation och information som kommer in. Det blir många störningsmoment och fel sorts kommunikation. Därför blir det negativt. Vi har behov av ett litet territorium där vi själva bestämmer när det ska vara socialt. I ett kontorslandskap går det ju aldrig att utvisa någon när man behöver fokusera inför en deadline.

Artikeln innehåller länkar till flera intressanta studier inom området.

onsdag 29 november 2017

Utbildning är nyckeln till integration

En arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i samarbete med bland andra UHR (Universitets- och Högskolerådet) har undersökt frågor kring flyktingars möjlighet till högre utbildning och validering av befintliga kompetenser, enligt en artikel av UHR, ”Viktigt ta vara på kunskapsbasen hos akademiker som kommer till Sverige”. Arbetsgruppen ser att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd kopplas endast till arbete idag och föreslår en lagändring så att även utbildning ger denna möjlighet. Dessutom bör lärosäten få ekonomiska incitament att arbeta mer med validering av arbetserfarenheter och kompetenser.

Idag finns det branscher som har stora anställningsbehov men inte hittar folk med rätt kompetens. Bland flyktingar finns det akademiker och erfarna människor inom sådana branscher som vård, omsorg, teknik mm och de behöver kompletterande utbildningar. Förslagen gynnar inte bara flyktingar men även människor som vill sadla om. Enligt Malin Jönsson, utredare och UHR:s representant i arbetsgruppen:

- Behovet av validering gäller inte bara nyanlända utan även personer som vill växla karriär eller behöver omställning på arbetsmarknaden, till exempel på grund av stora varsel. Då kommer behovet av att ens kompetens kan mätas och bedömas, så att man inte behöver lära om allt.

Förslagen diskuteras vidare denna vecka vid SUHF:s konferens, En högskola för alla – om nyanländas inkludering.

tisdag 28 november 2017

En robothund i huset?

Kan du tänka dig en hund som är ren, kravlös och som hjälper dig med hushållsarbete? Då kan robothunden Spotmini vara lösningen. Den har utvecklats av företaget Boston Dynamics och har fått mycket medieuppmärksamhet på sistone. Kanske lite utanför den här bloggens fokusområde men ytterligare ett tecken på att robotar har kommit för att stanna.

måndag 27 november 2017

Kunskapsspridning räcker inte - från ord till handling

CC0 Public domain on Pixabay
Forskning ska komma till praktisk nytta i samhället och inom industri. Många forskare ägnar mycket tid att sprida sina erfarenheter via föreläsningar, populärvetenskapliga artiklar osv men oftast omvandlas det inte till handling. En post på bloggen Colearn, Varför ska forskare sprida kunskap om den inte används?, menar att projektfinansiering fokuserar för mycket på kunskapsspridning i stället för implementering. Folk lyssnar till intressanta föredrag men det verkar så svårt att gå från ord till handling; även om alla är inser vikten av forskningsresultaten så översätts dem inte till handling. Artikeln efterlyser mer fokus på aktivitet och att vi ska bli bättre på att vidareutveckla bra forskningsresultat.

- Det är avslutningsvis vanligt att när finansieringen för ett forskningsprojekt tar slut så säger man hejdå till både projektet och de kunskaper som utvecklats. Samma sak gäller kunskapsspridning via föredrag – det är trevligt att lyssna på lite nya idéer men sedan går vi hem och gör som vi alltid har gjort. Men ska man bli lite tråkig och kritisk kan man fråga sig varför forskare egentligen ska lägga tid på att sprida kunskap. Är det inte dags att sätta lite tryck på att göra något av denna kunskap i praktiken?

fredag 24 november 2017

Skapa tillgängliga möten

CC BY-SA Some rights reserved by Xbxg32000 on Wikimedia Commons
Hur tillgängliga är våra möten och konferenser, såväl på plats som på nätet? Ofta glömmer vi bort dem med funktionsnedsättning och pratar utan mikrofon, visar bildspel med för mycket text, glömmer bort textning på filmer osv. Hörsellinjen har en bra lista över enkla åtgärder för att se till att alla kan följa mötet, Checklista för tillgängliga möten.

I större lokaler är det viktigt att ha en god ljudmiljö utan störningar utifrån, bra högtalare, en teleslinga och att alla använder mikrofoner. Utan mikrofon är det alltid risk att någon inte hör vad man säger och det blir ännu värre om seminariet också sänds via nätet eller spelas in. Vid större arrangemang kan man också erbjuda skrivtolkning och teckenspråkstolkning. Det är viktigt att man också informerar om tillgänglighet i marknadsföringen.

torsdag 23 november 2017

Blockchain kan förändra allt

Du kommer säkert att se begreppet blockchain mer och mer i framtiden och många tror att det kan påverka utbildningssektorn på ett radikalt sätt. Blockchain är inte så enkelt att förstå men grovt kan man säga att det är en krypteringsteknik som gör det möjligt att överföra pengar, avtal, certifikat, äganderätt mm på ett säkert sätt utan att blanda in mellanhänder som banker eller universitet. Du känner säkert till den digitala valutan bitcoin som kan överföras på ett verifierbart och säkert sätt. Blockchain handlar om samma sorts teknik, fast inom många flera områden.

Men hur kommer blockchain att påverka utbildning? En artikel av Jan Hylén, Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn? förklarar begreppet på ett enkelt sätt (med länkar till flera förklaringar) och diskuterar tänkbara användningsområden inom utbildning. Till exempel kan blockchain användas för att skapa en verifierbar portfolio med alla kurser, erfarenheter, certifikat som man har fått genom livet som kan verifieras utan att behöva fråga mellanhänder.

Artikeln refererar speciellt till en ny rapport från EUs forskningsorgan JRC, Blockchain in education, som rekommenderas om du vill få inblick i vad tekniken kan innebära.

- I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar.

Bland annat kan det betyda att alla pappersarkiv med certifikat och examensbevis blir helt onödiga eftersom blockchain verifierar giltigheten automatiskt.

Här kommer en kort introduktionsfilm till blockchain. 

onsdag 22 november 2017

Webbinarium: Varför investerar universitet i MOOCs - den sociala dimensionen

Trots att hypen kring MOOCs har lagt sig så utvecklas de i rask takt. Frågan är varför universitet investerar så mycket i gratis öppna kurser (eller med lägre avgifter). Detta är ämnet för ett webbinarium fredag 1 december 15.30 - 16.30Why universities invest in MOOCs - the importance of the social dimension, som arrangeras av det europeiska projektet MOONLITE i samarbete med EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), OpenupEd, EMPOWER m fl.

The question being considered in this webinar is why HEIs are investing in MOOCs, the role of political environments and educational values in different regions and if this support the use of MOOCs for social inclusion.

I webbinariet kommer du att träffa Nathaniel Ostashewsk (Athabasca University, Kanada), Darco Jansen (EADTU) och Timothy Read (UNED, Spanien). Men framför allt ska webbinariet innehålla flera interaktiva moment med frågor och diskussion.

tisdag 21 november 2017

Blackboard introducerar automatisk bedömning av foruminlägg

CC0 Public domain by wynpnt on Pixabay
Lärplattformen Blackboard planerar att introducera ett mycket intressant verktyg som kan hjälpa bedöma studenternas inlägg i diskussionsforum, enligt en artikel i Inside Higher Ed, Do Professors Need Automated Help Grading Online Comments? Genom algorithmer analyserar verktyget studenternas inlägg för kompexitet, språkbruk, läsbarhet och även tecken på kritiskt tänkande. Syftet är att ge stöd till läraren i sin bedömning, inte för att ersätta läraren.

Att skapa livliga och djupare forumdiskussioner i lärplattformar är en svår konst och verktget är tänkt som ett redskap för att kunna bedöma inläggen på ett mer systematiskt sätt. Men i artikeln finns det några kritiska röster som misstänker att studenterna kommer att fokusera ännu mer på att skriva för betyg hellre än att verkligen kommunicera. Andra är positiva till utvecklingen men efterlyser mer flexibilitet att anpassa bedömningskriterier efter uppgift. Läs artikeln och bedöm själv.

Verktyget, som heter discussion forum recommended grade, kommer att lanseras mot slutet av året. Det här är ett av många tillämpningar av tekniken learning analytics som kommer att utvecklas vidare i snabb takt de närmaste åren.

måndag 20 november 2017

Två nya projekt som främjar livslångt lärande


Vinnova finansierar två intressanta projekt som fokuserar på utveckling av det livslånga lärandet genom samverkan mellan lärosäten, kommuner och näringslivet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande. Högskolan Väst står i spetsen för bägge projekt och totalt får projekten 9 miljoner kronor.

Projektet Nya Vägar har som mål att under kommande två år ta fram en modell för högre utbildning på orter långt från lärosäten. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om, utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Områden som kommer beröras är exempelvis digitalisering, arbetslivsanknytning och pedagogik. Förutom Högskolan Väst deltar också Halmstad kommun, Lysekils kommun, Västerviks kommun, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Linneuniversitetet och Umeå universitet i projektet.

Det andra projektet, Samverkan för livslångt lärande – Uppdragsutbildning, är treårigt och lägger fokus på uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är den utbildning som högskolor och universitet säljer till företag, organisationer och myndigheter som vill kompetensutveckla sin personal. Projektet ska utveckla metoder för att hjälpa lärosäten att bättre kunna erbjuda det som efterfrågas. Utöver Högskolan Väst deltar Högskolan i Gävle, KTH, Linköpings universitet och Mittuniversitetet med olika delprojekt i Uppdrags-projektet.

Källa: Pressmeddelande från Högskolan Väst på MyNewsdesk.

fredag 17 november 2017

NU2018 i Västerås

Även om hösten 2018 känns väldigt avlägsen just nu kan det vara värt att notera datumen för Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning. Konferensen NU2018 äger rum 9-11 oktober 2018 i Västerås. Huvudtalarna är Max Scheja (Stockholms universitet), Åsa Nilsonne (Karolinska Institutet) och Ray Land (Durham University, UK).

- Teman för årets konferens är det akademiska lärarskapet. Under detta övergripande tema vill vi synliggöra perspektiven studentens lärande och utveckling, lärarens lärande och utveckling samt högskolans lärande och utveckling. Hur arbetar vi professionellt för att uppnå bästa resultat i våra utbildningar? Vad har vi lärt oss på vägen? Vad ska vi ta fasta på och hur ska vi fortsätta att arbeta framöver?

Bidrag till konferensen ska lämnas in senast 1 mars. Läs mer om konferenens teman och format. Mer information om konferensen kommer snart på sajten. Konferensen arrangeras av SUHF i samarbete med Mälardalens Högskola, Linköpings universitet och Örebro universitet.