onsdag 17 januari 2018

Öppen utbildning i Europa - ny EU-rapport

Öppen utbildning i form av öppna lärresurser, öppna kurser (inkl MOOCs) och open access är ganska väl etablerad i de flesta länderna men hur ser utvecklingen ut när det gäller nationella policies och strategier? En ny rapport från EU-kommissionen (Joint Research Council), Policy approaches to open education, har kartlagt strategiska nationella initiativ i alla 28 EU-medlemsländer. Tjugo länder har nationella policies om öppenhet men Sverige saknas på listan. Rapporten innehåller ett kapitel om varje lands initiativ inom öppen utbildning och vill du läsa om Sverige kan du gå direkt till sidorna 127-130.

Rapporten visar att inställningen till öppenhet i utbildning varierar mycket mellan länderna och det finns ingen övergripande trend. Det finns en konsensus att öppenhet har många viktiga fördelar men vägen dit verkar lång med olika tolkningar och strukturella hinder. Många efterlyser aktiviteter på EU-nivå för att höja medvetenhet om öppenhetens fördelar.

- The goal of the study Policy Approaches to Open Education in Europe: Case Studies from 28 Member States (OpenEdu Policies) was to find out which specific policies on open education are in place in European countries. At the same time, by eliciting the different perspectives, barriers and challenges to having such specific policies, the study aims to provide evidence that will contribute to a greater understanding of the development of open education in Europe.

tisdag 16 januari 2018

Norsk rapport om framtidens campus

En ny rapport om framtidens campus, Campusutforming for undervisning, forskning, samarbeid og læring, har lämnats in till det norska Kunnskapsdepartementet. Rapporten ger en systematisk kunskapsöversikt om campusutveckling, undervisning, lärande, samarbete och forskning inom norsk högre utbildning (och kan väl vara mycket relevant för oss i Sverige!).

Dagens campus byggs om för att främja kollaborativt lärande med mindre fokus på traditionella föreläsningar och mer utrymme för aktivt lärande i grupper, både på plats och via nätet.
Enligt kunskapsministern Torbjørn Røe Isaksen:

- Undervisning går fra å være forelesningsbasert til å bli mer studentaktiv. Samtidig legger nye undervisningsformer opp til mer samarbeid og problemløsning. Dette gjør at vi må tenke nytt om utforming av campus.

Flera fusioner har ägt rum under de senaste åren i Norge och det betyder att det finns flera lärosäten med campus på flera orter och det ställer krav på den digitala studiemiljön och kräver nya lösningar för att se till att studenter och personal kan samarbeta effektivt mellan orterna. Campuset är en av flera mötesplatser där undervisning och kollaboration äger rum och det är därför viktigt att satsa mer på den digitala lämiljön. Rapporten är en del av underlaget till en nationell Plan for universitets- og høyskolebygg som ska presenteras senare i år.

Läs mer om rapporten och en pågående konferens om ämnet i nättidningen Khrono.no, Kontaktkonferansen: Anbefaler mer fleksible campus.

måndag 15 januari 2018

Användning av simulatorer i sjöfartsutbildning - ny avhandling

Bild: Copyright KONGSBERG Group, med tillstånd
Dagens sjöfartsutbildningar använder sofistikerade simulatorer för att träna studenter i gott sjömanskap, lasthantering, navigation i en så realistisk miljö som möjligt. En ny avhandling av Charlott Sellberg, Göteborgs universitetTraining to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning, undersöker hur simulatorer används i dagens sjöfartsutbildningar.

Hon har under flera år studerat simulatorövningar på Chalmers tekniska högskola i en navigeringskurs för sjökaptensstudenter. En artikel i Forskning.se, Sjökaptenens virtuella utbildningsmiljö, beskriver hur tidigare forskning har visat en viss skepsis bland experter kring simulatorer kontra praktisk erfarenhet till sjöss, men Sellberg menar att dagens simuleringar bygger på lärarnas långa erfarenheter till sjöss. Övningarna byggs utifrån praktisk erfarenhet och lärarna kan övervaka och styra alla detaljer och kan sedan ge omfattande återkoppling.

- Att instruktörerna både har en professionell kompetens och att de har mångårig erfarenhet av att undervisa i sjökaptensprogrammet bidrar till att utbildningen i simulatorcentret håller en hög kvalitet. Att instruktören systematiskt kopplar det som händer under simuleringen till yrkespraktiken hjälper studenter att relatera det de lär sig till det kommande arbetet.

Om du råkar vara i Kalmar onsdag den 14 mars (18.00) kan du lyssna på Charlott vid en öppen föreläsning om hennes forskning.

lördag 13 januari 2018

Lärargrupper på Facebook

CC0 Public domain on Pexels
Det finns ett stort utbud av diskussionsgrupper för skollärare på Facebook. Att delta i sådana grupper är ett utmärkt sätt att utveckla ditt professionella nätverk och en spännade del av din kompetensutveckling. PedagogTrelleborg har skapat en aktuell lista över intressanta Facebookgrupper, Dela-kulturen på Facebook: Stöd, inspiration och samarbete, där du hittar grupper inom de flesta ämnesområden samt mer övergripande grupper om IKT eller pedagogik. För att gå med i en grupp behöver du bara gilla den men oftast finns det administratörer som måste godkänna nya medlammar. I vissa fall får du svara på några enkla frågor om varför du vill vara med. På detta sätt skyddas gruppen från oseriösa medlemmar.

- Facebook är ett fantastiskt verktyg för oss som jobbar i skolan och oavsett vilket ämne eller årskurs man jobbar i finns det grupper av engagerade lärare att diskutera med och engageras av. Detta är ju ett exempel på kollegialt lärande när det är som bäst. Deltagande i grupper och diskussioner med andra pedagoger är ett exempel på delakulturen som av många lyfts fram som en av framgångsfaktorerna inom skolutveckling.

fredag 12 januari 2018

Digitala lektioner

Hösten 2018 kommer digitalkompetens och programmering att ingå i grundskolans läroplan och därför finns det ett stort behov av bra läromedel och stöd till lärare. Internetstiftelsen i Sverige (IIS) har därför tagit fram ett utbud lektionsmaterial kring digitalisering och programmering, Digitala lektioner. Materialet består av filmer och lektionsplaner som lärare får fritt använda och bearbeta genom en Creative Commons licens. Licensen innebär att du fritt får sprida, kopiera och bearbeta innehållet så länge du berättar att det kommer från IIS Digitala lektioner.

Digitala lektioner är just nu under utveckling men det finns redan en hel del lektioner på plats, främst inom programmering. Utbudet kommer att utökas under våren i tid för höstterminen. Du kan prenumerera på ett nyhetsbrev för att få fortlöpande information om nya lektioner.

- Du kan använda det antingen när du förbereder lektioner eller i klassrummet, när du undervisar kring digital kompetens och programmering i skolan. Allt material är framtaget av verksamma lärare och alla lektioner är kopplade till den reviderade läroplanen. Du får använda materialet på digitala lektioner hur du vill: ladda ner det, bearbeta det eller använd det rakt av som en lektion.


Film: CC BY-SA Some rights reserved by IIS Digitala lektioner

torsdag 11 januari 2018

Bakgrundsmusik i utbildningsfilmer

CC0 Public domain by hitesh choudhary on Pexels
Det är väldigt vanligt att lägga in bakgrundsmusik i utbildningsfilmer för att skapa en bra stämning eller för att vi är så vana vid musik i alla TV-program och dataspel. Men oftast gör det mer skada än nytta enligt en artikel av Patti Shank i eLearning Industry, Should We Use Background Music With Instruction? No. När man ska koncentrera sig på ny information kan alla störningselement (musik, ljudeffekter, onödiga animeringar) överbelasta hjärnan och sänka inlärningsförmågan, i synnerhet för folk med nedsatt hörsel. Artikeln refererar till flera studie inom området som visar hur överbelastning påverkar lärande.

What this tells us is that added music hurts learning. Even very low-level music can cause problems. People performed significantly better when they studied animations without background music. The reason is clear: Music (even low-level music) adds harmful cognitive load. As the two authors wrote in their report, “auditory adjuncts can overload the learner's auditory working memory”. They said that this result is expected, given what we know about perception, memory, and other cognitive processes.

Så tänk en extra gång innnan du lägger in onödiga effekter i dina filmer eller ljudinspelningar.

onsdag 10 januari 2018

Användning av sociala medier inom högre utbildning - ny avhandling

Pernilla Josefsson (Bild: KTH)
Sociala medier, i synnerhet Facebook och Twitter, används i allt högre grad av både studenter och lärare som arenor för diskussion och för att skapa nätverk utanför lärosätets lärplattform. En ny avhandling av Pernilla Josefsson (KTH), Higher education meets private use of social media technologies: An explorative study of students’ use, studerar hur studenter och lärare använder sociala medier och framför allt hur de hanterar balansen mellan professionell och privat användning. Fokuset ligger främst på studenters attityder till användning av tre olika typer av sociala medier i sina studier: Facebook, Twitter och Wikipedia.

Framför allt Facebook används flitigt för att skapa öppna eller slutna diskussionsgrupper som kan komplettera eller även till viss del ersätta lärplattformens diskussionsforum. Men avhandlingen efterlyser mer reflektion och riktlinjer för sociala medier i icke-privata sammanhang och både studenter och lärare har ibland svårt att växla mellan privata och professionella roller. Dessutom är det väldigt viktigt att all användning av sociala medier har ett tydligt syfte som ska förklaras för studenterna. Ytterligare en viktig aspekt som tas upp är lämpligheten av kommersiella plattformar inom högre utbildning.

- Resultaten utgör en grund för en nyanserad diskussion kring implementeringen av sociala medier i högre utbildning; en implementation som beror på lämpligt användande i lämplig social kontext. En tolkning av detta är att inkluderande av sociala medier i icke-privata kontexter bör ha ett klart mål och en tydlig strategi. Rollerna som definieras i detta arbete—student, privat och professionell—utgör underlag för utforskande inom områden där jämförbara hierarkier finns representerade och där det är nödvändigt att förstå hur individen förhåller sig till självpresentation, tekniska begränsningar och roller.


Referens
Josefsson, P. (2017). Higher education meets private use of social media technologies : An explorative study of students’ use (PhD dissertation). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-219418

måndag 8 januari 2018

Effektivare undervisning genom inspelade föreläsningar

CC0 Public domain on Pixabay
Hur går man från enkla inspelningar av salsföreläsningar till att göra mer genomtänkta och kortare inspelningar antingen i studio eller vid skrivbordet, enligt principen flipped classroom? Denna process beskrivs i en ny artikel av Geir Isaksen (Forsvarets høgskole, Norge), How Video Lectures Can Free Up Time For Other Learning ActivitiesForsvarets høgskole har satsat på en mer genomtänkt strategi för föreläsningsinspelningar och artikeln visar hur förinspelade filmer ger mer tid för diskussion och fördjupning i klassrummet. De har satsat på stöd i medieproduktion med en särskild studio för inspelning och specialister som kan hjälpa lärarna.

Artikeln beskriver hur högskolan har nästan slutat med långa salsinspelningar och gått över till studio- eller skrivbordsinspelningar på helst cirka 10 minuter. Återkoppling från studenterna visar att effektiva inspelade föreläsningar beror på lärarens engagemang, pedagogisk användning av bilder och text och variation. En viktig förutsättning för en lyckad satsning är ledningens engagemang och professionell support för lärarna.

Ytterligare en studie om inspelade föreläsningar, Turn up, tune in, don’t drop out: The relationship between lecture attendance, use of lecture recordings, and achievement at different levels of study, beskrivs i en post på min engelska blogg, Corridor of Uncertainty.

torsdag 21 december 2017

Ny rapport om distansutbildning i Sverige

Det finns en växande intresse för högskoleprogram på distans, främst bland kvinnor, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Distansutbildning i svensk högskola. Rapporten är en kartläggning av alla distansutbildningar och kurser från svenska lärosäten och innehåller statistik och analys av utvecklingen. Bland annat visar rapporten att yrkesexamensprogram på distans som lärarprogram och specialistsjuksköterskeprogram har lika hög genomströmning som motsvarande program på campus.

En viktig framgångsfaktor som pekas ut är att höja lärarnas digital kompetens och pedagogisk tillämpning av IKT i nätbaserade kurser. Enligt UKÄs projektledare Anette Gröjer:

- För att kvaliteten ska vara hög i de nätbaserade distansutbildningarna bör universitet och högskolor ges bättre förutsättningar och incitament att bland annat stötta sina lärare genom kompetensutveckling i nätbaserad pedagogik.

I uppdraget från regeringen ingick även att kartlägga hur samarbetet mellan lärosätena och kommuner, landsting och regioner via lärcentra eller motsvarande ser ut och vilket stöd som distansstudenter erbjuds.

onsdag 20 december 2017

Utbildningar i högskolepedagogik - sätt tonvikten på praktik


Alla universitetslärare ska få kompetensutveckling inom högskolepedagogik men frågan är om det räcker för att garantera bra undervisningskvalitet. En artikel av Robert Östling i Vetenskapsrådets blogg Curie, Feltänkt om kurser i högskolepedagogik? menar att kurser inom högskolepedagogik är alldeles för teoretiska och efterlyser mer praktiska utbildningar som utvecklar det pedagogiska hantverket. Han inser att den teoretiska grunden är viktig men som lärare behöver man råd och återkoppling om hur man lägger upp undervisningen och hur man hanterar olika undervisningssituationer.

- Fokus i den högskolepedagogiska utbildning jag genomgått hittills har dock varit ett annat. Den övervägande delen har handlat om att lära ut pedagogiska teorier och att analysera undervisning och lärande utifrån dessa. Detta kanske bidrar till en ökad förståelse utifrån ett akademiskt perspektiv, men jag tror det har mycket liten betydelse för att utveckla det pedagogiska hantverkskunnandet.

Östling föreslår en mer pragmatisk arbetssätt med större fokus på praktik, åtminstone som ett första steg in i läraryrket.

- Nej, jag tror lösningen är en mer praktiskt orienterad högskolepedagogik på en betydligt mer handfast, men kanske mindre akademiskt intressant, nivå.

tisdag 19 december 2017

New Media Consortium går i konkurs

New Media Consortium, en icke-vinstdrivande organisation av forskare och utbildningsexperter som har producerat bland annat den årliga och tongivande internationella trendrapporten om IKT och utbildning NMC Horizon report, har gått i konkurs och slutar sin verksamhet med omedelbar verkan, enligt en artikel i nättidningen EdSurge, New Media Consortium Unexpectedly Shuts Down, Citing ‘Errors and Omissions’ by CFO.

- The New Media Consortium (NMC) regrets to announce that because of apparent errors and omissions by its former Controller and Chief Financial Officer, the organization finds itself insolvent ... Consequently, NMC must cease operations immediately.

NMC har haft en ledande roll i världen när det gäller analys och kartläggning av hur digitalisering påverkar hela utbildningsbranschen, från skolor till universitet och bibliotek och konkursbeskedet har tagits emot med stor sorg bland många. Framför allt kommer alla NMC Horizonrapporter att saknas.

måndag 18 december 2017

Typely - automatisk textgranskning

CC0 Public domain on Pexels
Vi är nu vana vid automatisk stavnings- och grammatikkontroll men vad sägs om automatisk textgranskning som kontrollerar läsbarhet, användning av fikonspråk, slanguttryck, klyschor, upprepning och mycket mer. Ett gratisverktyg som heter Typely tar hand om dina texter och ger dig återkoppling. Verktyget finns bara för texter på engelska och kan hantera texter upp till 50 000 tecken. Typely tar inte upp gramatiska fel men fokuserar mer på läsbarhet. Nu finns det även en funktion för automatisk uppläsning av din text.

Läs mer om verktyget på Typelys blog.

söndag 17 december 2017

Det digitala samhället - ny rapport


Regeringens digitaliseringsstrategi, som kom ut i maj, fokuserade på fem nyckelområden: digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. En ny rapport av företaget Visma, Det digitala samhället, har undersökt hur olika organisationer och individer ser på utvecklingen.  Rapporten bygger på två större undersökningar bland både allmänheten och bland ledare inom svenska organisationer och innehåller intressanta statistik om hur de ser på utvecklingen.

Nästan två tredjedelar av de tillfrågade anser att det är viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen men fördelningen är jämn när det gäller deras inställning (positiv/negativ) till ökad digitalisering. När det gäller företag så tror 83% att deras satsningar på digital kompetens kommer att öka framöver och cirka 40% ser digitalisering av administrativa processer som det viktigaste satsningsområdet.

- Det digitala samhället analyserar digitaliseringen utifrån tre teman: digitaliseringen och individen, dagens och framtidens digitala organisationer samt det uppkopplade samhället. Hur viktigt anser svenskarna att det är att hänga med i utvecklingen? Vilka processer kommer företagen prioritera att automatisera framöver? Hur vill svenskarna ha kontakt med olika samhällsfunktioner i framtiden? Det och mycket annat ger den här rapporten svar på.

fredag 15 december 2017

Vem ställer flest frågor vid akademiska konferenser?


En ny studie från amerikanska Cornell university, Women's visibility in academic seminars: women ask fewer questions than men, har tittat på könsfördelningen på frågor vid akademiska konferenser. Studien omfattar statistik från cirka 250 olika konferenser och seminarier i 20 länder och svaret är ingen överraskning; män står för de flesta frågorna. Artikeln rekommenderar att moderatorer försöker att fördela frågorna bättre men framför allt att låta en kvinna ställa den första frågan. Ett intressant resultat av studien är att om en kvinna får fråga först så är könsfördelningen mycket bättre än om en man får inleda frågestunden.

- Furthermore, our observations indicated that the gender of the first person to ask a question predicted the gender imbalance in subsequent questions, with proportionally fewer questions asked by women when a man was the first to ask a question. A longer time for questions was associated with less of an imbalance, but attempts to manipulate the time for questions in two departments were unsuccessful. We propose alternative recommendations for increasing women's visibility at these events and suggest that our results are best explained by internalized gender role stereotypes about assertiveness.

torsdag 14 december 2017

Linnéuniversitetet först i Sverige med digitala examensbevis

Pressbild Linnéuniversitetet (Anders Runesson)
Linnéuniversitetet har blivit det första lärosätet i Sverige att utfärda digitala examensbevis. Digitala bevis är en tanke som funnits länge, men först i och med nya Ladok i samband med e-bevarandesystem och e-signeringshantering, kunde de tekniska lösningarna komma på plats.

De nya examensbevisen är digitala och verifieras med e-signatur. Den digitala hanteringen effektiviserar handläggningstiden och säkerställer att studenten får tillgång till sitt bevis direkt när det är beslutat, istället för att vänta ytterligare upp till två veckor på tryck och posthantering. Nu kan även studenterna skicka vidare ett bevis i ett mail eller via en arbetssökandeportal, utan att behöva vidimera papperskopior och skanna in sina bevis. Förutom en snabbare och säkrare service till studenten så är detta också ett led i Studerandeavdelningens arbete för en hållbarare framtid, då vi avsevärt minskar pappersförbrukning.